Tre bilder till från Yttre Bodane. Det finns mycket vackert i skogen!
🙂 Lasse
…tillbringar jag det mesta av min tid i skogen. Kameran liggande på marken eller sittande på stativets uppochnervända stolpe med makroobjektiv eller tele med mellanringar. Baard Naess har gjort en del inlägg på Facebook om hur kul det är med makroobjektiv och bara ligga och vrida fokus fram och tillbaka och hitta sköna atmosfärer och miljöer – och det är så sant som det är sagt! Här är ett litet exempel:
Kråkbärsblad med miljö…
🙂 Lasse
Medan Anna hade sitt fina möte med ett gäng rådjur låg jag och hade närkontakt med en Ängsvädd. Jag slängde ut min goretex på marken och låg obekymrat och bedrev studier av flera slag, varav dessa var ett par. Anna tyckte att dessa bilderna hörde ihop, och jag tycker hon har rätt.
Jag märkte ingenting av att fyra rådjur nosade mig i baken!
🙂 Lasse
Vi tog en kort tur till Grövelsjöfjällen efter Annas fjälledarkurs. Med ryggsäckarna packade för tre dagars vandring traskade vi iväg mot Storvätteshågna och slog läger vid bron mellan Fosksjöarna. Väl framme hade regnet kommit också, och jag stod utanför medan tältet blev inrett så gott det gick utan att det blev blötare än det var.
Dagen efter gjorde vi en toppstigning och hade faktiskt uppehåll hela vägen! Ett litet stänk kom det på nervägen, men det kunde man ju stå ut med. Det blev Eriks första fjälltopp! 1204 möh. Efteråt letade vi renhorn, och Erik hittade ett själv. På kvällen hade vi lite besök vid bron av två flugfiskare som förevisade sitt fiskafänge med att ta upp dagens största bäcköring medan vi tittade på. Erik fick sedan vara med och rensa alla fiskarna och testa spöet lite, så nu är han fullfjädrad fjällfiskare! 😉
På hemvägen dagen därpå besteg jag och Erik Jakobshöjden på 1104 möh, och det blev Eriks andra fjälltopp. Nu kan man säga att han är invigd i fjällvandringens härliga liv!
På en strandäng hittade vi ett par grönkullor och jag kunde inte låta bli att försöka fånga en av dem. Så här blev det:
🙂 Lasse
Vi besökte ett par olika stränder i Vadehavets nationalpark i Danmark. Dels den utanför fyren i Blåvandshuk, och dels den på Skallingen. Längs hela Jyllandskusten lade tyskarna ut stridsvagnsminor under andra världskriget och det fanns skyltar som bestämt avrådde från att köra bil och motorcykel i dynerna. Vi trotsade skyltarna (kändes det som) och traskade ut och satte oss i en sandgrop för att inta vår inhandlade lunch. Det var i varje fall inte särskilt långt från vår parkerade bil som stod på en anvisad parkering, och som vi bedömde det utanför det skyltade området, men lite orolig var man kanske ändå. Som en liten anekdot läste vi faktiskt i GP veckan efteråt att Vadehavets stränder precis hade blivit befriat från sin sista stridsvagnsmina! Det måste ju ha ägt rum precis då vi var där…
Här är lite trevliga saker jag hittade på stränderna:
Kunde inte få detta till annat än havssäv… rätta mig om jag har fel. Det finns ju hundratals olika starrarter!
🙂 Lasse
Danmark är underbart!!! Det upplevde vi under två mysiga stopp på södra Jylland. Efter Eriks idoga arbete i trädgården (frivilligt!) sade vi att han måste få en belöning, så vi åkte till Legoland och gjorde en heldag. Vi bodde på Blåvandshuks vandrarhem, en timme väster om Billund. Rekommenderas verkligen! Genomtrevligt ställe i den lugnaste utkanten av byn längst från landsvägen, och med en badanläggning/äventyrsbad intill som ingick i vandrarhemspriset! Det uppskattades kan jag säga!
På Legoland var Erik på banan hela dagen ända till kvart i sex då parken stängde. Då började han krokna, men då hade han hunnit med att ta körkort, bli våt av vattenkanoner, skrämma livet ur sin far med 5 meters fritt fall och välja ut en fin Technicsbil som minne från resan.
Dagen efteråt åkte vi till Vadehavets nationalpark och tittade på den vackra naturen. Strandvegetationen var full av trevliga växter, och särskilt sådana som man kanske inte ser var dag hemma. Här tre exempel:
Jag tror det här är kamgräs, eller kamäxing… är det någon som vet bättre är jag tacksam att få veta…
…och detta lär väl vara kråkvicker.
🙂 Lasse